Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD): konsekvenserna av en traumatisk händelse

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett tillstånd som kan uppstå som en konsekvens av exponering för en traumatisk händelse

Trauma och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Termen trauma kommer från det grekiska ordet för "sår" och definieras som en händelse som påverkar en individ negativt och förändrar deras vanliga sätt att leva och se världen.

När vi talar om trauma kan vi därför hänvisa till en enstaka, oväntad händelse med en väl bestämd varaktighet (t.ex. trafikolyckor, naturkatastrofer eller sexuellt våld), eller till en upprepad och långvarig händelse (t.ex. upprepad misshandel, krig).

Personen kan direkt uppleva den traumatiska händelsen eller bevittna den.

Svaren från den person som drabbats av traumat kan inkludera:

Intensiva känslor av rädsla, ilska och/eller skam;

  • Känslor av hjälplöshet eller fasa;
  • Skuldkänslor;
  • Undvikande av platser eller situationer associerade med traumat;
  • Undvikande av tankar relaterade till händelsen;
  • Sorg;
  • Desorientering;
  • Återblickar, nattskräck och påträngande tankar;
  • Hyperaousalt tillstånd;
  • Koncentrationssvårigheter.

Sådana reaktioner är fysiologiska som en reaktion på en stressande händelse.

För att tala om posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) måste symtomen uppstå inom 6 månader efter den traumatiska händelsen och kvarstå i mer än en månad efter exponering för traumat

I synnerhet hos barn är det viktigt att uppmärksamma förändringar i matvanor, sömn, sällskaplighet, känslomässig reglering (t.ex. irritabilitet) och skolprestationer.

Forskning har visat att trauma ger neurobiologiska förändringar.

En riktig "omkalibrering" av vår hjärnas varningssystem (limbiska systemet och amygdala) äger rum, vilket signalerar till organismen ett evigt "fara"-tillstånd.

Detta dysfunktionella tillstånd producerar samtidigt en hyperaktivering av försvarssystemen, med "attack/flykt"-svar och en deaktivering av andra hjärnsystem som hanterar kognitiv kontroll, vilket påverkar förmågan till emotionell reglering, självmedvetenhet, empati och att vara i samklang med andra.

Om en förälder upptäcker symtom på posttraumatisk stressyndrom hos sitt barn, bör de kontakta sin familjebarnläkare eller ett specialiserat barnneuropsykiatricenter direkt.

Diagnosen posttraumatisk stressyndrom baseras på standardiserade diagnostiska kriterier och instrument.

Behandlingsplanen för posttraumatiskt stressyndrom bör fastställas av en grupp specialiserade yrkesverksamma utifrån barnets psykologiska profil och familjens resurser.

Några av de insatser som anges av de internationella riktlinjerna är:

  • Psykoterapiinsatser för barnet (traumafokuserade terapier och kognitiv beteendeterapi). Dessa terapier syftar till att öka barnets förmåga att hantera stress och lidande mer effektivt, utan att implementera de vanliga förändrade beteenden;
  • EMDR (Eye Movement Desensitisation and Reprocessing). Tekniken går ut på att låta personen fokusera på det traumatiska minnet och samtidigt utföra ögon-, taktil- och hörselstimulering. Denna metod syftar till att naturligt aktivera cellerna och kopplingarna i hjärnan för att återskapa en normal omarbetning av informationen relaterad till den intensiva traumatiska upplevelsen;
  • Mindfulness (bokstavligen: medvetenhet), är en teknik som syftar till att öka nivån av medvetenhet och koncentration på nuet, på vad man gör i varje ögonblick;
  • Användning av medicin när den professionella upptäcker ett tillstånd av intensivt personligt lidande i samband med posttraumatisk symptomatologi;
  • Familjestödsinsatser. Dessa insatser syftar till att hjälpa föräldrar att känna igen och hantera sitt barns dysfunktionella psykofysiska reaktioner, och återupprätta ett tillstånd av trygghet och tillit hos barnet.

Läs också

Emergency Live Ännu mer...Live: Ladda ner den nya gratisappen för din tidning för IOS och Android

Vad menas med psykosomatik (eller psykosomatiska störningar)?

Stress och stressstörningar: symtom och behandling

Anorexi, bulimi, hetsätning... Hur kan man slå ätstörningar?

Ångest och allergisymtom: Vilken länk avgör stress?

Panikattacker: Löser psykotropa droger problemet?

Panikattacker: Symtom, orsaker och behandling

Första hjälpen: Hur man hanterar panikattacker

Panikattackstörning: känsla av nära förestående död och ångest

Panikattacker: Symtom och behandling av det vanligaste ångestsyndromet

Ångest och allergisymtom: Vilken länk avgör stress?

Miljöångest: Klimatförändringens effekter på psykisk hälsa

Separationsångest: Symtom och behandling

Ångest, när blir en normal reaktion på stress patologisk?

Ångest: De sju varningstecknen

Fysisk och psykisk hälsa: Vad är stressrelaterade problem?

Kortisol, stresshormonet

Gaslighting: Vad är det och hur känner man igen det?

Ekoångest eller klimatångest: vad det är och hur man känner igen det

Stress och sympati: Vilken länk?

Patologisk ångest och panikattacker: en vanlig sjukdom

Panikattackerpatient: Hur hanterar man panikattacker?

Kroniskt trötthetssyndrom (CFS), symtomen att hålla utkik efter

Källa

Gesù Bambino

Du kanske också gillar